Att baka bröd i olika former har man gjort i flera tusen år. Man har funnit brödkakor som i formen påminner om våra lussekatter. Julbröd, skådebröd eller bildbröd = julbrödet bakades ut i festligare former än vardagsbrödet och oftas i bättre kvalité. Här fick fantasin flöda när det gällde husmödrarnas formgivning av brödet.
Såkakan var ett bröd som bakades till jul för att stå framme under julen. Den sparades för att ge kraft åt djur och människor när arbetet startade på våren. Efter jul kunde den gömmas i sädesbingen för att ges främst till hästar och såningsmän.
Brödet bakades i tegelugnar och till vardags var det vitt bröd till husbondefolket och grovt bröd till tjänstefolket.
Tunnbrödet var mycket viktigt, eftersom det kunde förvaras längre och bakades av korn. Jäsbrödet bakades av råg, korn eller havre. Till skillnad ifrån vardagsbrödets osiktade mjöl användes siktemjöl till julbrödet. För att ge brödet ytterligare festkaraktär kunde man använda vört från julölsbryggandet som degspad. Man kunde också blanda i björksav eller sirap för att göra det sött, till skillnad mot det sura knäckebrödet. Restprodukter användes också för att få ett sött bröd, malten efter öl, kornet las i blöt för att sen gro o.s.v. När man gjort knäckebrödet skulle det hängas upp på en stång. Då hängdes kakorna två och två med ett snöre emellan, då sa man "kaka söker maka".
Julhögen innebar att varje person i hushållet på gården, fick en en hög med olika sorters bröd, så stor som huset förmådde. Det var då man "bullade upp". Var den extra fin kunde den krönas av ett litet äpple eller en bit ost. Man skulle själv ransonera denna hög under julen, den skulle räcka länge! När allt var uppätet sa man att nu var "sötebrödsdagarna är över".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar