Saffransbak!

En vacker morgonbild, när jag gjorde saffransdegen. Jag fick sätta in degen i bastun för att den skulle jäsa ordentligt. När jag sen bakade ut degen var det full dager.

Våra saffransbullar är en sorts bildbröd.

Saffranet är den dyraste kryddan som finns, kanske till och med det dyraste livsmedel man kan äta. Kryddans historia är 5000 år.

Först uppskattades den för sina medicinska egenskaper.

Ansågs bra för kärlekslivet.

Är ett slags doftvatten, så saffransvatten och saffransolja blev ett sätt att fylla teatrar med väldoft.

När Heliga Birgitta höll gravöl för sin far användes 7 hg saffran, nästan dubbelt så mycket som Gustav Vasas hov gjorde av med per år, 100 år senare.

När Gustav Vasas första hustru Katarina av Sachen Lauenburgs dvärginna blev sjuk, botades hon med bland annat 15 g saffran.

Men tänk på: att i stora mängder är saffran ett dödligt gift. Att äta 10 g på en gång är en dödlig dos.

Medicinplättar!

Man hade pepparkakor redan på 1300 talet i Sverige. Då berstod den av rågmjöl, honung och kryddor som kokades tillsammans. Pepparkakan ansågs som ett bra läkemedel mot magont, kolera, galenskap och depressioner eftersom den innehöll många starka kryddor bl. a. peppar.
Det berättas att kung Hans av Danmark ordinerades 3 kilo pepparkakor för sin mjältsjuka. På köpet blev han fri från sina dåliga nerver och sitt dåliga humör. Uttrycket "ta dig en pepparkaka så att du blir snäll" kanske kommer härifrån.
Nunnorna i Vadstena bakade med stor flit pepparkakor under 1400 talet, möjligen var de ute efter de medicinska egenskaperna, därav namnet "medicinplättar". Idag har jag bakat pepparkakor. I år blev det inga gubbar, gummor och grisar, för dom hänger på utställningen.

Men hjärtan, ankor, fötter och Sten Sture till häst, blev det istället.

Ulricehamn!

Vi åkte in tidigt till Ulricehamn och fick se denna lilla, stolta, starka och annorlunda staden i bomull. Dimman låg över sjön och skymde husen.

Solen är på väg upp!

På kvällen var jag på föredrag i Grovare bygdegård, låååångt ut i skogen. Det var Örjan Hill som pratade om "Sjuhärads själ"!

Julkärven

Julkärven eller neken är det som också kallas fågelneken/julneken. En sån skulle sättas upp för fåglarna framför huset på julaftonen.
För ungefär 200 år sedan började man sätta upp en otröskad kärve åt småfåglarna. På samma sätt som man var frikostig med maten till husdjuren under juletiden har också kommit de vilda djuren till del.
Att sätta upp kärven var ibland förknippat med vissa cermonier och markerade att julen var inne. Genom fåglarnas art och flykt kunde man också spå framtiden.
Lökt-nek är en konstfullt hopflätad kärve som gjordes av de sista, bästa stråna vid skörden. Kärven hängdes upp i taket över den finaste platsen, när skörden var över och där fick den hänga till jul. Då drogs den ner och kunde sättas ut som fågelkärve eller ännu vanligare ges till kreaturen. Lökt-neken troddes besitta extrakraft.

Pussas under misteln?

Skaffar ni er en mistel att pussas under, då ska ni veta detta om misteln.
Asaguden Balder ska enligt sagan ha dödats av en mistelpil.
Hanmisteln förknippas med en magisk stav som öppnar porten till underjorden.
Förr trodde man att den skyddade mot epelepsi, lungsot och andnöd om man plockade den vid avtagande måne och blandades med andra hedniska konstigheter.
Det gjordes lim av de klibbiga bären som man fångade fåglar med.
Hängde man upp misteln i huset ansågs den besitta magiska krafter, som att skydda huset mot ont i allmänhet och vådaeld i synnerhet.
Idag finns den i blodtryckssänkande preparat och lär ha tumörhämmande effekt.
Men mest känd är den nog för något helt annat,att kyssas under den kommer från England under 1700 talet.
DET ÄR MÄNNENS PRIVILEGIER ATT FÅ KYSSA DEN FLICKA SOM RÅKAT STÄLLA SIG UNDER DEN.

Adventskalendern!

Adventskalender har väl alla! Den ni har är inte så gammal, sen 1934, bara 80 år ungefär. Förr i tiden hade man en slags adventskalender också, fast då i form av en arbetsordning, vad som skulle göras till jul.

9 december, Anna dagen skulle lutfisken läggas i blöt och bryggas öl.

Sen skulle det slaktas och stöpas ljus.
Till ljusen hade man tagit tillvara på fårtalgen vid slakten. Man var tvungen att vara glad när man stöpte ljusen för då skulle de brinna klart.

12 december natten till Lucia skulle ungdomarna ut och "gå lussegubba", det vill säga gå runt i stugorna och låtsas vara gamla och berätta historier. Sankta Lucia som vi förknippar med en vitklädd flicka med ljus i håret är ifrån början av 1800 talet. Hon gick mellan kl. 1 och 4 på natten och väckte alla och bjöd dem på glögg eller kaffe med dopp. Doppet bestod av ett slags egendomligt format bröd "dufvelkattor" (lussekatten).

Sen kom julbaket.Det var stora degar som skulle jäsa och bakas ut. Det skulle vara både rågbröd och vetebröd. Vetebrödet var endast för högtider och allt bröd skulle räcka länge, länge.

Julens första dag var TOMAS-DAGEN 21 DECEMBER. Då sattes det upp julruskor utanför ingången, det var lika viktigt som julgranen för oss.
En julkärve eller nek sattes upp för småfåglarna. (det kunde vara en konstfull fläta från skörden som sparats på den finaste platsen i huset, för att sen dras ner ochs sättas ut som julkärve)
Då kunde man se vilka fåglar som kom och hur dom flög, för att kunna spå framtiden. Den här julkärven skulle vara extra stor, ren från ogräs och dåliga ax. Denna "löktnek" kunde besittas av extrakraft.
Julölet skulle avsmakasdenna dag.
Den här dagen skulle man akta sig för "kringgärningar" dvs arbeta med någonting som gick runt t.e.x dra en slipsten, spinna eller kavla deg.
Det vill säga att nu inföll JULEFRID, vilket också innebar att undvika gräl, slagsmål och arbetet skulle ligga nere. Detta gällde också djuren, inga jaktredskap eller fällor fick användas. Ingen hederlig man gick på jakt under juldagarna. Gjorde man det så blev man betraktad som en niding. MAN SKULLE LATA SIG SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT, i varje fall karlarna, kvinnorna var ju tvungna att sköta barn, hushållet och mjölka och fodra djuren.

Sen kom DOPPAREDAGEN, julaftonen som vi säger. Den riktiga högtiden omfattade de 12 dagarna, julafton till trettondag jul. Så från kl. 12 julaftonen skulle allting vila. Kl. 12 eller 1 doppade man i grytan, husfar satt vid bordsänden och skar brödet som doppades i spat som sovlet kokats i.
Efter grytdoppet gick man och tog ett grundligt dopp själv i badstugan. Efter badet tog man sig rena och bästa helgdagskläderna.
I skymmningen bars halmen in och breddes ut på golvet, under tiden dukades julmåltiden fram som bestod av lutfisken och gröten. Sist lästes aftonbönen och man gick till vila.

På Juldagen gällde julottan som började kl. 6 och eftersom man hade lång väg till kyrkan, var alla tidigt uppe. Efter gudstjänsten skulle husbondefolket skynda sig så fort som möjligt hem! För den som kom först hem, fick fick sin skörd först bärgad nästa år. Man körde ikapp hem och det kunde gå hetsigt till. Väl hemma skulle det tas en sup och en smörgås innan hästarna selades av. Resten av folket fick en julglögg som bestod av brännvin och sirap. Sen skulle juldagen vara i stillhet inomhus.

Annandagen var Staffansdagen förr i tiden, då hade man staffansritten. Ibland var det "stjärnegåare" som tillsammans med staffansriddarna gick eller red från gård till gård sjungande visor. Man önskade på så sätt god jul occh väntade sig en gåva.
Med denna dag började nu alla JULNÖJEN OCH JULGILLEN som kallades för julstuga eller lekstuga.

Visst blir det en adventskalender?

Första advent i Slottet!

Det var kallt men stämningsfullt när jag jobbade, flingorna föll utanför.

Jag kunde berätta om julefrid, adventskalendern, julhög, jultomten, medecinplättar och julklapparna.