Gick en solig höstpromenad med Nossa och Jäzper idag. När vi gått en bra stund med katten bakom oss, gick han framför oss och la sig ner på stigen och jamade högt "näää, nu orkar jag inte längre".
Så vi vände!
När Nossan och jag gått en bit kommer Jäzper springande, hoppade på Nossan och skuttade vidare före oss hela vägen hem.
Vilken tur att man kan avläsa kroppsspråk på både människor och djur. Så lycklig denna katt var!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar