Adventskalendern!

Adventskalender har väl alla! Den ni har är inte så gammal, sen 1934, bara 80 år ungefär. Förr i tiden hade man en slags adventskalender också, fast då i form av en arbetsordning, vad som skulle göras till jul.

9 december, Anna dagen skulle lutfisken läggas i blöt och bryggas öl.

Sen skulle det slaktas och stöpas ljus.
Till ljusen hade man tagit tillvara på fårtalgen vid slakten. Man var tvungen att vara glad när man stöpte ljusen för då skulle de brinna klart.

12 december natten till Lucia skulle ungdomarna ut och "gå lussegubba", det vill säga gå runt i stugorna och låtsas vara gamla och berätta historier. Sankta Lucia som vi förknippar med en vitklädd flicka med ljus i håret är ifrån början av 1800 talet. Hon gick mellan kl. 1 och 4 på natten och väckte alla och bjöd dem på glögg eller kaffe med dopp. Doppet bestod av ett slags egendomligt format bröd "dufvelkattor" (lussekatten).

Sen kom julbaket.Det var stora degar som skulle jäsa och bakas ut. Det skulle vara både rågbröd och vetebröd. Vetebrödet var endast för högtider och allt bröd skulle räcka länge, länge.

Julens första dag var TOMAS-DAGEN 21 DECEMBER. Då sattes det upp julruskor utanför ingången, det var lika viktigt som julgranen för oss.
En julkärve eller nek sattes upp för småfåglarna. (det kunde vara en konstfull fläta från skörden som sparats på den finaste platsen i huset, för att sen dras ner ochs sättas ut som julkärve)
Då kunde man se vilka fåglar som kom och hur dom flög, för att kunna spå framtiden. Den här julkärven skulle vara extra stor, ren från ogräs och dåliga ax. Denna "löktnek" kunde besittas av extrakraft.
Julölet skulle avsmakasdenna dag.
Den här dagen skulle man akta sig för "kringgärningar" dvs arbeta med någonting som gick runt t.e.x dra en slipsten, spinna eller kavla deg.
Det vill säga att nu inföll JULEFRID, vilket också innebar att undvika gräl, slagsmål och arbetet skulle ligga nere. Detta gällde också djuren, inga jaktredskap eller fällor fick användas. Ingen hederlig man gick på jakt under juldagarna. Gjorde man det så blev man betraktad som en niding. MAN SKULLE LATA SIG SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT, i varje fall karlarna, kvinnorna var ju tvungna att sköta barn, hushållet och mjölka och fodra djuren.

Sen kom DOPPAREDAGEN, julaftonen som vi säger. Den riktiga högtiden omfattade de 12 dagarna, julafton till trettondag jul. Så från kl. 12 julaftonen skulle allting vila. Kl. 12 eller 1 doppade man i grytan, husfar satt vid bordsänden och skar brödet som doppades i spat som sovlet kokats i.
Efter grytdoppet gick man och tog ett grundligt dopp själv i badstugan. Efter badet tog man sig rena och bästa helgdagskläderna.
I skymmningen bars halmen in och breddes ut på golvet, under tiden dukades julmåltiden fram som bestod av lutfisken och gröten. Sist lästes aftonbönen och man gick till vila.

På Juldagen gällde julottan som började kl. 6 och eftersom man hade lång väg till kyrkan, var alla tidigt uppe. Efter gudstjänsten skulle husbondefolket skynda sig så fort som möjligt hem! För den som kom först hem, fick fick sin skörd först bärgad nästa år. Man körde ikapp hem och det kunde gå hetsigt till. Väl hemma skulle det tas en sup och en smörgås innan hästarna selades av. Resten av folket fick en julglögg som bestod av brännvin och sirap. Sen skulle juldagen vara i stillhet inomhus.

Annandagen var Staffansdagen förr i tiden, då hade man staffansritten. Ibland var det "stjärnegåare" som tillsammans med staffansriddarna gick eller red från gård till gård sjungande visor. Man önskade på så sätt god jul occh väntade sig en gåva.
Med denna dag började nu alla JULNÖJEN OCH JULGILLEN som kallades för julstuga eller lekstuga.

Visst blir det en adventskalender?